Här har vi samlat praktiska råd om munhälsa och tandvård. Du kan läsa om hur du förebygger karies, tandlossning, ilande tänder och dålig andedräkt samt hur du väljer rätt tandkräm för dina behov. Regelbundna kontroller hos tandläkare är en viktig del av en god munhälsa. Har du frågor om dina tänder eller upplever besvär är du alltid välkommen att kontakta oss och boka en tid hos på vår klinik i centrala Stockholm.
Hur väljer man rätt tandkräm?
Många kanske inte tänker på att det idag finns det tandkräm för olika behov. Den viktigaste beståndsdelen i tandkräm är fluorid som stärker tandemaljen och förebygger karies. Andra sorter kan innehålla tillsatser mot ilningar, emaljerosioner eller tandköttsinflammation och tandlossning.
Problem med tandlossning
Lider du av tandlossning kan du prova en tandkräm med triclosan, t.ex. Colgate Total eller Pepsodent Ultra. Triclosan är ett bakteriehämmande ämne och motverkar på så sätt bakteriebeläggningarna på tänderna. Det innebär att risken för tandköttsinflammation blir mindre. Det hjälper dock inte att bara använda tandkrämen. Den dagliga rengöringen är det absolut viktigaste.
Problem med känslig slemhinna
En del är extra känsliga i munslemhinnan, kanske på grund av muntorrhet. Det medel som gör att tandkrämen skummar, natriumlaurylsulfat, kan irritera och ge besvär. Det finns några tandkrämer som inte innehåller natriumlaurylsulfat, till exempel Zendium och Biotène.
Problem med känsliga tandhalsar
Besvär pga ilande tandhalsar förekommer i alla åldrar. Det beror på att tandköttet kan ha dragit sig tillbaka och tandhalsarna blivit blottlagda, orsakerna kan vara hårdhänt tandborstning, snusning tex.. På rotytan finns det små, små kanaler som leder in till tandpulpan, med dess blodkärl och nerver. Om det blir över- eller undertryck i dessa mikroskopiska kanaler, påverkar det nerverna i pulpan och det framkallar ilningar. Vissa tandkrämer innehåller kaliumnitrat, som minskar ilningarna genom att dämpa smärtsignalerna. Dessa tandkrämer brukar ofta döpas till namn med ”sensitive”, tex Colgate Sensitive. För att få bäst effekt, kan du -förutom tandborstningen- ta en klick tandkräm att smörja in de känsliga tandhalsarna med. En tröst är att vid stigande ålder blir tandhalsarna mindre känsliga, genom att kanalerna så småningom förkalkas; liknande åldersförändringar sker även i pulpan.
Problem med karies
När du behöver sätta in stöten mot karies ska du välja en tandkräm med den högsta fluoridhalten 0,15%, t.ex. Acta. Undantaget är små barn, som ofta sväljer tandkräm, de bör ha lite lägre (åldersanpassat) fluoridhalt.
Man ska också tänka på vilken sorts fluor tandkrämen innehåller. Natriumfluorid ger lite bättre effekt än natriummonofluorfosfat. Det är viktigt hur man använder tandkrämen för att få största möjliga nytta av den.
Borsta tänderna två gånger dagligen, med 2 cm tandkräm, i minst 2 minuter åt gången. De viktigaste tillfällena att borsta är efter frukosten och innan du går och lägger dig. Efter borstningen, ta lite vatten i munnen, skölj och sila skummet mellan tänderna ca en halv minut innan du spottar ut det. Efteråt ska du helst inte skölja med mer vatten. På så vis utnyttjar du fluoren i tandkrämen fullt ut.
Hur undviker man karies?
Dessa råd är endast allmänna. Har du förhöjd kariesrisk, till exempel på grund av sjukdom eller muntorrhet , behöver du sätta in fler åtgärder, kanske fluorsköljning, fluortuggummi eller xylitoltuggummi efter varje måltid (vilket höjer upp pH-värdet snabbare). Hör med din tandläkare för att få individuell rådgivning.
Munhygien
Att ta bort bakteriebeläggningarna på tänderna är också ett välkänt knep för att hålla tänderna friska. Borsta morgon och kväll och be gärna din tandläkare kolla om du missar någonstans, så att du kan finslipa tekniken.
Du behöver också använda tandtråd för att komma åt beläggningarna mellan tänderna. Det optimala är att använda tråden en gång om dagen, men varannan dag, eller minst ett par gånger i veckan är kanske för många ett mål som är lättare att uppnå.
Kosten
Att man får hål i tänderna av socker vet nog alla, men kanske inte att allt man stoppar i munnen påverkar tänderna. Man får en sänkning av pH-värdet, vilket innebär en frätning på tänderna, som sitter i ca en halvtimme, och i ogynnsamma fall ända upp till två timmar, efter måltiden. Syrafrätning blir det vare sig man ätit en hel middag, en frukt eller druckit ett glas saft.
En god regel är att inte stoppa något i munnen mer än 5 gånger per dag! Med en tids vila mellan syraangreppen klarar saliven av att laga de små frätskadorna som uppstår och du minskar risken att få hål i dina tänder.
Hur undviker man tandlossning?
Här är munhygienen A och O. Med daglig, effektiv rengöring av tänderna – även mellan dem – kan du behålla dina tänder hela livet! Det finns en mängd olika hjälpmedel. Fråga gärna tandhygienisten som är specialiserad inom detta område, för att få individuell hjälp.
Allmänna råd
- Använd en mjuk tandborste
- Byt tandborste varannan månad, el-tandborsthuvud var tredle månad.
- Använd en bra tandborstteknik – inga stora skurtag, utan små, mjuka och gnuggande rörelser. Borsta alla ytor. Var speciellt noga med kanten mellan tand och tandkött.
- Eltandborstar med roterande eller oscillerande rörelser är väldigt bra och kan vara en god investering.
- Rengöring mellan tänderna bör ske dagligen. För yngre personer är det oftast bäst med tandtråd. När man blir äldre och mellanrummen blir större fungerar tandsticka bra. Plaststickorna tycker många om, då de är tunna och inte går sönder så lätt. Mellanrumsborstar i silikon i olika dimensioner rekommenderar vi också.
- Besök regelbundet din tandläkare eller tandhygienist som kan ta bort eventuell tandsten och se om det finns några tecken på begynnande sjukdom.
En utslagen tand
Vad gör man när någon slagit ut en tand? Det behöver inte vara katastrof om ett barn slår ut en permanent tand. Bara den hanteras rätt, har den en chans att växa fast igen. Tanden får inte torka. Lägg den i mjölk eller koksaltlösning. Ta dig sedan så fort som möjligt till tandläkare.
Vad händer sen? På mindre barn, där roten inte är färdigutvecklad, kan blodkärlen växa in i tanden igen och den kan bli helt frisk. Hos 14-15-åringar är roten oftast färdigutvecklad. När tanden har läkt fast efter ett par veckor, måste den för det mesta rotfyllas. Då risken för infektion är stor under läkningsprocessen, brukar man ge antibiotika.
Om en vuxen slår ut tänder kan de ersättas med implantat, vilket innebär att en titanskruv fästs i käkbenet och på skruven sätts en konstgjord tand. Ett annat alternativ är att göra en brygga mellan flera tänder.
Vad orsakar dålig andedräkt?
Många är, ständigt eller då och då, oroade över sin andedräkt. Den obehagliga lukten kan bero på många saker: halsinfektioner, bakteriehärdar i tonsillernas gropar. En del maträtter kan orsaka obehaglig odör. I de allra flesta fall beror det dock på förhållanden i munhålan. Vissa bakterier producerar svavelhaltiga aminosyror, detta kan ge upphov till dålig lukt. Dessa bakterier finns mest i tandköttsfickor och i groparna längst bak på tungan, men även mellan tänderna.
Hur undviker du den dåliga lukten?
Gör rent mellan tänderna med tandtråd eller mellanrumsborstar, dagligen. Om du har tandköttsfickor, behöver du regelbunden djuprengöring hos tandhygienist. Borsta tungan med tandborsten eller använd tungskrapa. Använd zinkhaltiga produkter. Det finns tandkräm och tabletter som innehåller zink, som är effektiva.
Varför får man muntorrhet?
Olika sjukdomstillstånd kan göra att man drabbas av muntorrhet, t.ex. diabetes, strålningsskador i huvud/halsregionen, Sjögrens syndrom, anorexia och brist på vitamin A och B. Många vanliga mediciner gör att man blir torr i munnen, bl.a. antidepressiva, antihistaminer.
Kan muntorrhet skada tänderna?
Vid muntorrhet fungerar inte salivens skyddsmekanismer lika bra. Risken för karies, inflammerad munslemhinna och svampinfektioner ökar betydligt. Man kan även få svårare att svälja och prata när salivavsöndringen är liten. Salivens viktiga betydelse, saliven har stor betydelse för tändernas och munhålans kondition. Det finns flera olika ämnen i saliven som hindrar tandsjukdomar. Så snart vi äter, speciellt om det finns mycket socker i det vi äter, börjar bakterierna bilda syra. I saliven finns bikarbonat som neutraliserar syrorna. Normalt tar det ca en halvtimme att återställa pH-värdet efter en måltid. Syrorna orsakar små skador på emaljen och i saliven finns bland annat kalcium och fosfat, som kan reparera dessa ytliga defekter. I saliven finns också ämnen som gör att bakterier klumpar ihop sig och försvinner ner i magen. Salivens innehåll av glykoproteiner och proteiner bestämmer vilka bakterier som kan fästa på tanden. Det finns enzymer i saliven som hämmar bakeriens metabolism och som bryter ner bakterieväggen.
Vad gör Du om Du blivit drabbad av muntorrhet?
Försök öka salivmängden genom att dricka mycket. I första hand vatten eller mineralvatten, då andra drycker kan öka kariesrisken. Tuggning av fluor- och/eller xylitoltuggummi ger också större salivflöde. Använd saliversättningsmedel som finns på apoteket. Enligt en studie fungerar mjölk mycket bra som saliversättning. Mjölksockret är mindre kariesframkallande än andra, enkla sockerarter och har även en kariesskyddande effekt. Studien visar att mjölken fuktar och mjukar upp slemhinnan, buffrar pH och hjälper till att reparera de små defekterna i emaljen, genom sitt höga innehåll av kalcium och fosfor. Då det vid muntorrhet kan uppstå näringsbrist, på grund av att man har svårigheter att tugga och svälja, bidrar mjölken också med många näringsämnen.
Viktigt!
- Ät inte fler än max. fem gånger per dag!
- Skölj med vatten efter allt du stoppat i munnen!
- Använd tuggummi med xylitol!
- Ät en näringsriktig kost och drick ordentligt med vatten.
- Var mycket noga med munhygienen.
- Använd en tandkräm med mycket fluor.
- Tillför extra fluor, tex genom fluorsköljning.
- Regelbundna kontroller hos din tandläkare är viktigt, för att upptäcka små skador i god tid.
Tobak och tänder
Tandlossning drabbar oftare rökare. Nikotinet gör att blodkärlen drar ihop sig och då kan mindre blod passera i vävnaderna. I röken finns även koloxid. När detta tas upp av blodet minskar dess syrehalt. Alla kroppens celler behöver syre för att fungera tillfredställande. Rökningen förändrar immunförsvaret så att man får mindre motståndskraft mot infektioner. Dessa faktorer gör att risken för att få tandlossning ökar för den som röker. Tandlossningssjukdomen blir i regel också svårare. Den dåliga blodförsörjningen invaggar patienten i falsk säkerhet. Tandköttet ser ju blekt och friskt ut, fast det inte alls är det. Den som slutar röka kan tro att tandköttet blir sämre. När mer blod strömmar genom tandköttet blöder det lättare vid tandborstning. Så fort tandköttet börjar bli friskare försvinner dock dessa besvär. Snus Snuset, som även det innehåller nikotin, har också skadlig verkan i munnen. Där prillan läggs blir slemhinnan förtjockad, grå och skrynklig. Tandköttet kan så småningom dra sig tillbaka så att tändernas rotytor friläggs. Det kan bli så illa att de vävnader som håller fast tänderna förstörs. Förutom detta blir det mycket lättare att få karies på rotytor, eftersom de inte täcks av emalj.
Behöver du hjälp med dina tänder?
Om du upplever tandvärk, ilningar, blödande tandkött eller andra besvär är det viktigt att få en professionell bedömning. Våra tandläkare hjälper dig med undersökning, rådgivning och behandling anpassad efter dina behov.
Kontakta oss gärna för mer information eller boka en tid hos vår tandläkarklinik i Stockholm.
