Tandvårdstips

Välj rätt tandkräm!

Många kanske inte tänker på att det idag finns tandkräm för olika behov. Vissa har t.ex. beståndsdelar som verkar bättre mot karies medan andra innehåller verkningsmedel mot tandsten och tandlossning.

Problem med tandsten

En del får tandsten mycket snabbt och även för det finns det specialtandkrämer. Nackdelen med dessa är att en del får ilningar i tänderna av dem.

Problem med tandlossning

Är det tandlossning som är ditt bekymmer använder du en tandkräm med triclosan, t.ex. Colgate Total eller Pepsodent Ultra. Triclosan är ett bakterie-
hämmande ämne och motverkar på så sätt bakteriebeläggningarna på tänderna. Det innebär att risken för tandköttsinflammation blir mindre. Det hjälper dock inte att bara använda tandkrämen. Den dagliga rengöringen är det absolut viktigaste. Triclosan bör endast användas på inrådan av tandläkare då det är ett ämne som har svårt att brytas ner i genomnaturen och därför inte bör användas slentrianmässigt.

Problem med känslig slemhinna

En del är extra känsliga i munslemhinnan, kanske på grund av muntorrhet. Det medel som gör att tandkrämen skummar, natriumlaurylsulfat, kan irritera och ge besvär, såsom sköra slemhinnor. Det finns några tandkrämer som inte innehåller natriumlaurylsulfat, till exempel Zendium och Biotène.

Problem med känsliga tandhalsar

Mellan 40 och 60 år är det speciellt vanligt med ilande tandhalsar. Det beror på att tandköttet drar sig tillbaka och tandhalsarna blir blottlagda. På roten finns det små, små kanaler in till pulpan, med dess blodkärl och nerver. Om det blir över- eller undertryck i kanalerna påverkar det nerverna i pulpan och det ilar.
Vissa tandkrämer innehåller kaliumnitrat, som minskar ilningarna genom att dämpa smärtsignalerna i nervtråden. För att få bäst effekt ska du ta ganska mycket tandkräm och gärna smörja in de känsliga tandhalsarna med den. En tröst är att vid stigande ålder blir tandhalsarna mindre känsliga, genom att kanalerna så småningom förkalkas och åldersförändringar sker i pulpan.

Problem med karies

När du behöver sätta in stöten mot karies ska du välja en tandkräm med den högsta fluorhalten 0,15%, t.ex. Acta. Undantaget är små barn, som ofta sväljer tandkräm, de bör ha lite lägre fluorhalt.
Man ska också tänka på vilken sorts fluor tandkrämen innehåller. Natriumfluorid ger lite bättre effekt än natriummonofluorfosfat. Det är viktigt hur man använder tandkrämen för att få största möjliga nytta av den.
Borsta tänderna två gånger dagligen. De viktigaste tillfällena att borsta är efter frukosten och innan du går och lägger dig.
Använd tandkrämsmetoden, det vill säga: efter borstningen, ta lite vatten i munnen, skölj och sila skummet mellan tänderna ca en halv minut innan du spottar ut det. Efteråt ska du helst inte skölja eller åtminstone göra det så lite som möjligt. Då utnyttjar du fluoren i tandkrämen fullt ut.

 

Så undviker du karies!

Dessa råd är endast allmänna. Har du förhöjd kariesrisk, till exempel på grund av någon sjukdom, muntorrhet eller liknande behöver du sätta in fler åtgärder, kanske fluortabletter, fluortuggummi eller xylitoltuggummi efter varje måltid (vilket höjer upp pH-värdet snabbare). Hör med din tandläkare för att få individuell rådgivning.

Munhygien

Att ta bort bakteriebeläggningarna på tänderna är också ett välkänt knep för att hålla tänderna friska. Borsta morgon och kväll och be gärna din tandläkare kolla om du missar någonstans, så att du kan finslipa tekniken.
Du behöver också använda tandtråd för att komma åt beläggningarna mellan tänderna. Det optimala är att använda tråden en gång om dagen, men varannan dag, eller minst ett par gånger i veckan är kanske för många ett mål som är lättare att uppnå.

Kosten

Att man får hål i tänderna av socker vet nog alla, men kanske inte att allt man stoppar i munnen påverkar tänderna. Man får en sänkning av pH-värdet, vilket innebär en frätning på tänderna, som sitter i ca en halvtimme, och i ogynnsamma fall ända upp till två timmar, efter måltiden. Syrafrätning blir det vare sig man ätit en hel middag, en frukt eller druckit ett glas saft.
En god regel är att inte stoppa något i munnen mer än 5 gånger per dag! Med en tids vila mellan syraangreppen klarar saliven av att laga de små frätskadorna som uppstår och du får inga hål i dina tänder.

Fluor

Det enklaste sättet att tillföra fluor är genom att använda tandkräm med hög fluorhalt och efter borstningen sila skummet mellan tänderna. Det kallas för tandkrämsteknik och är mycket smidigt. Metoden går till på följande sätt:

• Smörj in tänderna med tandkräm
• Borsta tänderna
• Sila skummet som bildas i ca en halv minut. Efteråt bör du skölja så lite som möjligt med vatten och helst inte äta på två timmar.

 

Så undviker du tandlossning!

Här är munhygienen A och O. Med daglig, effektiv rengöring av tänderna – även mellan dem – kan du behålla dina tänder hela livet! Det finns en mängd olika hjälpmedel. Fråga tandvårdspersonalen, gärna tandhygienisten som är specialiserad inom detta område, för att få individuell hjälp.

Allmänna råd

• Använd en mjuk tandborste, tandläkarna ser idag alltför många som har borstat sönder sina tänder med hårda tandborstar och fel teknik.
• Byt tandborste när den börjar spreta, annars blir den ineffektiv och gör mer skada än nytta. Man bör inte ha den mer än 1-2 månader. En undersökning visade att svensken i genomsnitt köper två tandborstar per år, vilket är alldeles för dåligt.
• Använd en bra tandborstteknik – inga stora skurtag, utan små, mjuka och gnuggande rörelser. Borsta alla ytor. Var speciellt noga med kanten mellan tand och tandkött.
• Eltandborstar med roterande eller oscillerande rörelser är väldigt bra och kan vara en god investering.
• Rengöring mellan tänderna bör ske dagligen. För yngre personer är det oftast bäst med tandtråd. När man blir äldre och mellanrummen blir större fungerar tandsticka bra. Plaststickorna tycker många om, då de är tunna och inte går sönder så lätt.
• Besök regelbundet din tandläkare eller tandhygienist som kan ta bort eventuell tandsten och se om det finns några tecken på begynnande tandlossning.

 

En utslagen tand

Vad gör man när någon slagit ut en tand? Det behöver inte vara katastrof om ett barn slår ut en permanent tand (alltså inte mjölktänder). Bara den hanteras rätt, har den chans att växa fast igen. Tanden får inte torka, det räcker med en halvtimme för att den inte ska gå att använda.

• Det bästa är att sätta tillbaka tanden på sin plats, men då måste den vara ren. Om den har legat på marken och blivit smutsig kan man inte sätta dit den.
• Går den inte att sätta dit ska den förvaras i vätska. Mjölk fungerar bra, men det går också med koksaltlösning.
• Ta dig sedan så fort som möjligt till tandläkare.

Vad händer sen?

På mindre barn, där roten inte är färdigutvecklad, kan blodkärlen växa in i tanden igen och den kan bli helt frisk. Hos 14-15-åringar är roten oftast färdigutvecklad. När tanden har läkt fast efter ett par veckor, måste den för det mesta rotfyllas.
När tanden håller på att läka fast är det bra att vara försiktig med tuggningen. Ät helst flytande eller mycket lättuggad mat. Då risken för infektion är stor under läkningsprocessen, brukar man ge antibiotika.
Om en vuxen slår ut tänder kan de ersättas med implantat, vilket innebär att en titanskruv fästs i käkbenet och på skruven sätts en konstgjord tand. Ett annat alternativ är att göra en brygga mellan flera tänder och hänga en eller flera tänder mellan de befintliga tänderna.

 

Har du dålig andedräkt?

Enligt en internationell studie är hela 70% av befolkningen, ständigt eller då och då, oroade över sin andedräkt. Den obehagliga lukten kan bero på många saker: halsinfektioner, bakteriehärdar i tonsillernas gropar, hormonförändringar – kvinnor kan få dålig andedräkt i början av menstruationen. En del maträtter kan orsaka obehaglig odör. I de allra flesta fall beror det dock på förhållanden i munhålan.

När vissa anaeroba bakterier förenar sig med svavelhaltiga aminosyror uppstår dålig lukt. Dessa bakterier finns mest i tandköttsfickor och i groparna längst bak på tungan, men även mellan tänderna.

Hur undviker Du den dåliga lukten?

• Gör rent mellan tänderna
• Om du har tandköttsfickor, se till att få tandlossningsbehandling
• Borsta tungan med tandborsten eller skrapa den med en särkild tungskrapa.
• Använd zinkhaltiga produkter. Det finns tandkräm och tabletter som innehåller zink, som är effektivt mot lukten eftersom metallen binder svavel.

 

Varför blir man torr i munnen?

Olika sjukdomstillstånd kan göra att man drabbas av muntorrhet, t.ex. diabetes, strålningsskador i huvud/halsregionen, Sjögrens syndrom, anorexia och brist på vitamin A och B.
Många vanliga mediciner gör att man blir torr i munnen, bl.a. antidepressiva, antihistaminer och blodtrycksmediciner.

Kan muntorrhet skada tänderna?

Vid muntorrhet fungerar inte salivens skyddsmekanismer lika bra. Risken för karies, inflammerad munslemhinna och svampinfektioner ökar betydligt. Man kan även få svårare att svälja och prata när salivavsöndringen är liten.

Salivens viktiga betydelse

Saliven har stor betydelse för tändernas och munhålans kondition. Det finns flera olika ämnen i saliven som hindrar tandsjukdomar.

• Så snart vi äter, speciellt om det finns mycket socker i det vi äter, börjar bakterierna bilda syra. I saliven finns bikarbonat som neutraliserar syrorna. Normalt tar det ca en halvtimme att återställa pH-värdet efter en måltid.
• Syrorna orsakar små skador på emaljen och i saliven finns bland annat kalcium och fosfat, som kan reparera dessa ytliga defekter.
• I saliven finns också ämnen som gör att bakterier klumpar ihop sig och försvinner ner i magen för att sedan gå ut med avföringen.
• Salivens innehåll av glykoproteiner och proteiner bestämmer vilka bakterier som kan fästa på tanden.
• Det finns enzymer i saliven som hämmar bakeriens metabolism och som bryter ner bakterieväggen.

Vad gör Du om Du blivit drabbad?

• Försök öka salivmängden genom att dricka mycket. I första hand vatten eller mineralvatten, då andra drycker kan öka kariesrisken. Tuggning av fluor- och/eller xylitoltuggummi ger också större salivflöde.
• Använd saliversättningsmedel som finns på apoteket. Enligt en studie fungerar mjölk mycket bra som saliversättning. Mjölksockret är mindre kariesframkallande än andra, enkla sockerarter och har även en kariesskyddande effekt. Studien visar att mjölken fuktar och mjukar upp slemhinnan, buffrar pH och hjälper till att reparera de små defekterna i emaljen, genom sitt höga innehåll av kalcium och fosfor.
  Då det vid muntorrhet kan uppstå näringsbrist, på grund av att man har svårigheter att tugga och svälja, bidrar mjölken också med många näringsämnen.
• Öka ditt kariesskydd. Om man missar den kan det orsaka stort – både fysiskt och ekonomiskt – lidande. Muntorrheten kan göra att man, på kort tid, drabbas av många och stora kariesskador.

Viktigt!

• Ät inte mer än fem gånger per dag!
• Dra ner rejält på sockerrika födoämnen.
• Om du äter tabletter eller tuggar tuggummi bör de innehålla xylitol, absolut inte vanligt socker!
• Ät en näringsriktig kost.
• Var mycket noga med munhygienen.
• Använd en tandkräm med mycket fluor.
• Tillför extra fluor, t.ex. fluortuggummi, fluorsköljning eller fluortabletter.
• Slarva inte med kontrollerna hos din tandläkare. Det är viktigt att gå dit ofta för att upptäcka små skador i tid.

 

Tobak och tänder

Rökare riskerar inte bara att få lungcancer och hjärt-kärlsjukdomar. Tandlossning drabbar oftare rökare. Tandvården för en rökare kostar ofta betydligt mer än för ickerökaren. I genomsnitt 40% mer!

Varför drabbar tandlossning oftare rökare?

• Nikotinet gör att blodkärlen drar ihop sig och då kan mindre blod passera i vävnaderna. I röken finns även koloxid. När detta tas upp av blodet minskar dess syrehalt. Alla kroppens celler behöver syre för att fungera tillfredställande.
• Rökningen förändrar immunförsvaret så att man får mindre motståndskraft mot infektioner.

Dessa faktorer gör att risken för att få tandlossning ökar för den som röker. Tandlossningssjukdomen blir i regel också svårare. Enligt specialister är de patienter som har en svårbehandlad tandlossningssjukdom nästan alltid rökare.

Det tråkiga är att den dåliga blodförsörjningen invaggar patienten i falsk säkerhet. Tandköttet ser ju blekt och friskt ut, fast det inte alls är det. Den som slutar röka kan tro att tandköttet blir sämre. När mer blod strömmar genom tandköttet blöder det lättare vid tandborstning. Så fort tandköttet börjar bli friskare försvinner dock dessa besvär.

Snus

Snuset, som även det innehåller nikotin, har också skadlig verkan i munnen. Där prillan läggs blir slemhinnan förtjockad, grå och skrynklig. Tandköttet kan så småningom dra sig tillbaka så att tändernas rotytor friläggs. Det kan bli så illa att de vävnader som håller fast tänderna förstörs. Förutom detta blir det mycket lättare karies på rotytor, eftersom de inte täcks av emalj.